I Smålänningen idag, 24 Februari, kan vi läsa om Oskar Granath uppvuxen i Lagan och mycket aktiv i orten. Han har ägnat sig åt att titta på kommunens ekonomi för att försöka få klarhet i hur de folkvalda tänkt.

Men han hittar sådant som en tyvärr redan misstänkt. Det satsas mycket mer i tätorten, vad gäller allt, än på landsbygden. Och det kanske mest flagranta: kommunen har inte gjort en analys av vad resultatet blev efter nedstängningen 2011.

Han ställer sig också frågande till de frågor som elever fått svara på i den konsekvensanalys som genomförts till följd av Skolutredningen.

Frågorna är direkt ledande och ger framförallt ingen bakgrund eller kontext. Hur skall en eleve i årskus 4 svara på frågan “Byte av lärare?”. Det är hela frågan. Finns det svarsalternativ? Är det fritt fram att svara vad som helst? Svaret kan ju vara “Ja”. Vad säger då det om någonting alls?

Eller denna vad sägs om denna fråga:

Hur skulle det vara att ha fler klasskamrater? Hur skulle det vara att få möjlighet att träffa fler nya kompisar

Det är inte svårt att förstå vad politikerna och tjänstemännen vill att barnen skall luta. Alla frågor är ställda på ett sätt att nedläggningen kommer ha stöd från barnen.

Här är alla frågorna:

1. Vilka för- och nackdelar finns det med att flytta till en större skola
2. Hur skulle det vara att åka skolskjuts till en annan skola.
3. Hur skulle det vara att att gå i en klass där alla går i samma årskurs?
4. Hur skulle det vara att ha fler klasskamrater? Hur skulle det vara att få möjlighet att träffa fler nya kompisar?
5. Hur skulle det vara att gå på en större skola med tanke på skolgård, matsal, bibliotek, café, korridorer mm?
6. Byte av lärare?
7. Om det skulle bli ett byte av skola, vad kan göras för att underlätta för dig? Vad ska vi vuxna tänka på?

In och läs artikeln på Smålänningen och följ händelserna.